Blackpeak

Blackpeak är ett svart filmduksmaterial för optimal svärta.

Att projicera på svart dukmaterial har många fördelar.

💡 En filmduk som äntligen återger bilden korrekt med den där riktiga svärtan i bilden!
💡 En filmduk som du kan använda i ljusa rum!
💡 En filmduk som du äntligen kan visa svartvita bilder på!
💡 En filmduk som inte berörs av omgivande scenljus!
💡 En filmduk som är diskret och inte syns på en scen när du släcker projektorn!
💡 En filmduk som upplevs behagligare att titta på!
💡 En filmduk som inte är blaskig i färger och kontrast när du filmar eller fotografer den!

Jag ska berätta om ett exempel hos en kund när jag visade en svart projektionsduk.

Dom har en stor lokal med högt i tak och massor med fönster runtom. Och det kommer in solljus hela dagen från morgon till kväll. Och längst fram sitter en vit projektionsduk som en härlig reflex i rummet. (Fundera på att ”det svarta i en bild är bara skuggan av det vita”).

För att ska se något på den vita duken så har man uppgraderat projektorn till 20 000 ansi lumen. (För er som är ovana med detta så är det en rätt kraftfull projektor). Det innebär att den redan vita reflexen på väggen blir ännu mer reflekterande. Men den visar en bild i varierande skala av vitt. Och när solen lyser rakt in på em så ser man… ingenting. Och på kvällen när solen går ned så har du stans största irriterande reflexskärm som bländar publiken med överexponerade bilder istället.

Men nu när projektorerna har en överkapacitet så har vi ett helt annat läge.
Exponeringsmässigt så visar vi bilder som är överexponerade jämfört med omgivande ljus i lokalen. Så våra projiceringar blir ljusstarka och poppar ut. Och det är så många tekniker vill ha det.

Men utseendemässigt om man frågar en fotograf så gråter dom för bilden ser inte i närheten ut som den borde göra. Den finns inget svart och färgerna är blaskiga. Men ögat anpassar sig och blicken dras lätt mot den ljusa ytan. Men det ser inte bra ut, det är bara tekniskt mycket ljus på en vit yta för att lura ögat att det som inte är vitt, är svart.

Så istället satte vi upp den svarta duken. Och projicerade en bild med mestadels svart i sig och en hel del lila. En helt hopplös bild som alla som jobbar med detta skulle radera direkt. Och lila är en färg som är hopplös för den bara försvinner i dessa sammanhang annars. Direkt så säger hjärnan att det är mörkt, för vi är så vana vid den vita. Men efter en liten stund så ser man fördelarna. Den svarta duken reflekterar inte solljus som slår runt i rummet utan är svart hur vi än gör. Och projektorn är så ljusstark så den klarar av att belysa ytan med vitt ljus så vi får en snygg bild med skala från svart till vitt.

Det som hänt är att hela exponeringen på duken har minskat och är nu i balans med rummet och plötsligt säger kunden: Det ser ju ut som en tryckt affisch!

Det här materialet Black Peak från AV Stumpfl har en väldigt förlåtande betraktningsvinkel och till och med när vi ställer oss kraftigt från sidan där talare står så ser vi bilden.

Sen bryter solen igenom och lyser rakt på duken och vi står fortfarande och ser på bilden. Klart att kraftigt dagsljus i lokalen påverkar även på en svart duk, men nu kunde vi ändå se bilden. På den vita var den helt borta…

Så det som från början verkade helt galet med att projicera på svart svängde det till att det är helt ologiskt istället att projicera på vitt.